Metallerna som formade historien

Visning och fika vid Sala Silvergruva samt guidad rundvandring och lunch vid Skultuna Messingsbruk.

Sala är silver, Skultuna är mässing. Dessa två västmanländska pärlor, som ligger tämligen nära varandra, har mycket gemensamt. En lång och rafflande historia med kopplingar till den yttersta makten i Sveariket, kungamakten. Den hårdföre, nitiske Karl IX, Gustav Vasas yngste son, månade om såväl mässingsbruket som silvergruvan. Här fanns det pengar att tjäna! Och pengar behövde han i den ständigt pågående maktkampen i östersjöområdet. 

Mässing är en legering av zink och koppar, två metaller som – vilket inte är så känt – finns i Sala. Man kan tänka sig att ett samarbete vore självklart men zinkbrytningen i Sala kom inte igång förrän i slutet av 1800-talet och var då inriktad mot färgproduktion. Mässingsproduktionen i Skultuna startade 1607 så när Sala kom igång hade de redan sina leverantörer säkrade. Kopparen levererades givetvis från Falun. 

Salas berggrund innehåller alltså inte bara silver, utan också zink och lite koppar. Då den industriella revolutionen svepte över Sverige spelade Bergslagen en avgörande roll för landets välfärd. Här fanns kunskapen och resurserna sedan åtminstone 1000 år tillbaka i tiden. Från 1890-talet växte Västeråsföretaget Svenska Metallverken, som bland annat producerade koppartråd till ASEA (nuvarande ABB). Dessa två företag stod för en stor del av den svenska elektrifieringen under första halvan av 1900-talet. Både Skultuna bruk och Sala silvergruva ägdes under en period av detta företag. Bolaget var framförallt intresserade av den tredje metallen som producerades i Sala, nämligen bly.